SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mäta upp´ verb mätte mätt, pres. mäter mät·er1äv. fast sammansättn., seuppmäta 1 mäta mått.mäta upp kastetmäta upp ngt (till MÅTT)sedan 17732äv. fast sammansättn., seuppmäta 2 ta ut (viss, i för­väg bestämd mängd) med hjälp av mät­instrument e.d. mäta upp en liter blå­bärmäta upp ngtsedan 1867Subst.:vbid1-887943uppmätande, vbid2-887943uppmätning