SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mö´gel substantiv möglet mögl·et●luddig, grön- eller vitaktig beläggning av små svampar på gamla mat­varor eller fuktiga ytor vanligen tecken på förruttnelse och där­för o­önskad (ut­om under kontrollerade former, bl.a. för ostframställning) hyg.kokk.mögelbildningmögelfläckmögelsvampbladmögelgrönmögelvitmögelostmögel förstörde en del av skördenvagns­sätena var spruckna och lädret grön­fläckigt av mögelsedan 1538till en indoeur. ord­rot med bet. ’fukt; mögel’; besl. med grek. myk´es ’svamp’; jfr mycelium, mygla