SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1napp`a verb ~de ~t napp·arbita i krok eller bete och där­med fångas; om fisk jakt.komm.samh.nappställegäddan nappadeäv. med opers. konstruktionhär nappar det braäv. bildligtvanligen med prep. bli entusiastisk över ngt nappa på en idéhon nappade genast på för­slagetnappa (på ngt)nappa på krokensekrok 1 sedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. nappa ’klämma; nypa; nappa; plocka’; trol. en ljud­symbolisk bildn.; jfr nafsa, näppeligen Subst.:vbid1-254145nappande, vbid2-254145nappning; 1napp
2nappa [nap´ael.nap`a] substantiv ~n napp·antunt, mjukt, blankt, färgat skinn anv. till handskar och an­dra klädes­plagg; vanligen av lamm matrl.textil.nappahandskarfickor med passpoaler av nappasedan 1903till Napa, namn på stad i Kalifornien