SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1no`ta substantiv ~n notor not·an(mindre) räkning som är upp­delad på små­poster särsk. på restaurang och vanligen för direkt betalning ekon.serv.seseräkning 2 krognotaen saftig notabetala notankan vi be om notan?sätt upp det på notanäv. bildligtde offentlig­anställda fick stora löne­påslag, och skatte­betalarna fick betala notannotan (för ngt)sedan 1792av ita. nota ’an­teckning’; av lat. not´a, se 1not
2nota senåta