SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
nubb substantiv ~en ~ar nubb·enliten spik med stort, platt huvud; anv. till att fästa mjuka el. tunna material med tekn.äv. koll.fäst tyget mot rygg­stödet med nubbsedan 1683sv. dial. nubb ’plugg; liten klumpig karl; snugga’; jfr nubbe