SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`bändig adjektiv ~t o|­bänd·igsom inte låter sig på­verkas och under­tryckas om person el. (vanligen) handling e.d. admin.psykol.JFRcohyponymokuvligcohyponymobetvinglig hennes obändiga framtids­troen obändig vilja att bekämpa o­rättvisorsedan 1603efter ty. unbändig med samma betydelse; besl. med band