SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

ockrare [åk`-] substantiv ~n äv. vard. ockrarn, plur. ~, best. plur. ockrarna ockr·ar·en●person som privat lånar ut pengar mot o­skälig ränta mest vid beskrivning av äldre förh.ekon.yrk.SYN.synonymprocentare han tvingades gå till en ockrare för att få pengar till amorteringensedan 1623

SO

Alfabetisk lista

  ockasionell adj
  ocker subst
  ocklusion subst
1ockra subst
2ockra verb
  ockrare subst
  också adv
  ockult adj
  ockultation subst
  ockultism subst
  ockupant subst

  Till   alla ordböcker