SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1offensiv [åf´-el.-i´v] adjektiv ~t of·fens·ivsom in­riktar sig på an­fall vid krig­föring, sport, spel e.d. admin.mil.spel.sport.MOTSATSantonym1defensiv offensivt speloffensiv krig­föringäv. all­männarein­riktad på aktivitet och ibl. risk­tagande en offensiv satsning av det lilla data­företagetsedan 1629av fra. offensive med samma betydelse; till lat. offen´dere ’stöta emot; skada’
2offensi´v substantiv ~en ~er of·fens·iv·en(sätt att ut­föra) strid eller tävling som främst in­riktas på an­fall särsk. i militära och idrottsliga samman­hang mil.spel.sport.MOTSATSantonym2defensiv JFRcohyponymanloppcohyponymanfall 1 motoffensivgå till offensivvara på offensivenhemma­lagets kraftiga offensiväv. om en­staka angreppshandlingen offensiv på det norra front­avsnittetäv.energiskt och aktivt handlande charmoffensivfredsoffensiv(på) offensiven, (till) offensiv (mot ngn/ngt)sedan 1738