SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1okula´r substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en okul·ar·etlins(system) närmast ögat i ett optiskt instrument optik.JFRcohyponym2objektiv sedan 1817till lat. oc´ulus ’öga’; jfr monokel
2okula´r adjektiv ~t okul·arokulär optik.sedan 1693