SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o´pera substantiv ~n operor op·er·anmusik­drama med (vanligen) helt sjungen dialog till orkester­ackompanjemang musikscen.JFRcohyponymoperettcohyponymoratorium barockoperaenaktsoperagå på operahan satte upp Mozarts opera Don Juanäv. om konst­arten som så­danoperamusikoperans historiasjunga operaäv. om mot­svarande institution el. lokaloperachefoperakören gala­kväll på Operanhon är an­ställd vid operanen opera (om ngn/ngt/SATS)sedan ca 1660; 1740 i bet. ’operalokal’av ita. opera med samma betydelse, förk. av opera in musica ’musik­verk’; av lat. op´era ’verk; arbete’; jfr 1manöver, operera, operett, opus