SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ordningsfråga [å`rd-] substantiv ~n ordningsfrågor ordn·ings|­fråg·anfråga som gäller sätt att genom­föra viss samman­komst särsk. vad beträffar tur­ordning för diskussion av och beslut om o­lika frågor men äv. yttre förhållanden samh.JFRcohyponymsakfråga NN av­bröt sak­diskussionen genom att ta upp en ordningsfrågaen ordningsfråga om streck i debattensedan 1869