SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
or`mbo substantiv ~et, plur. ~n, best. plur. ~na orm|­bo·ethåla som ut­gör bo för ormar zool.hunden råkade trampa i ett ormboofta bildligt, spec. om ngt till­trasslatormboet av sladdar gjorde det o­möjligt att damm­suga under hyllanspec. äv. om miljö som präglas av intriger o.d.hemmet var ett ormbo av svart­sjuka och hatsedan 1736