SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
plankton [plaŋ´(k)tån] substantiv ~et plankt·on·et(samman­fattningen av de) små organismer ur växt- och djur­världen som driver om­kring i fritt vatten utan att själva nämn­värt kunna på­verka sin rörelse bot.zool.planktonalgplanktonhåvdjurplanktonväxtplanktonfiskarna lever i stor ut­sträckning på planktonsedan 1894bildn. till grek. planktos´ ’kring­drivande’