SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
pla`nmässig adjektiv ~t plan·mäss·igsom försig­går eller ut­förs i enlighet med en genom­tänkt plan komm.sese2plan 1 JFRcohyponymsystematisk en planmässig ut­byggnad av verksamhetenarbetet fort­skred planmässigt (adv.)sedan 1804