SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
pupill´ substantiv ~en ~er pup·ill·en1(svart) rund öppning mitt i ögats regnbågs­hinna, som ljuset passerar genom med.optik.pupillreflexkattens pupiller krympte till två punkter i sol­skenetsedan 1757av lat. pupill´a ’liten flicka; myndling; ögon­sten; pupill’; diminutiv till puppa 2myndling åld.samh.släkt.yrk.sedan 1632