SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

på`häng substantiv ~et på|­häng·et●person vars sällskap mest är till besvär yrk.hon fick en egen in­bjudan och slapp vara ett påhäng till sina släktingarett påhäng (till ngn/ngt)sedan 1795

SO

Alfabetisk lista

  påhitt subst
  påhittig adj
  påhopp subst
  påhugg subst
  påhälsning subst
  påhäng subst
  påhängsvagn subst
  påk subst
  påkalla verb
  påklädare subst
  påklädd adj

  Till   alla ordböcker