SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`ta verb ~de ~t påt·arvanligen med prep. (mindre intensivt) arbeta med ngt trädg.JFRcohyponympyssla påta i jordenhon tyckte om att påta i träd­gården på vårenpåta i/med ngtsedan 1559sv. dial. påta, pota, pöta; gemens. germ. ord av dunkelt urspr.; ev. ljud­målande Subst.:vbid1-291048påtande, vbid2-291048påtning; påt