SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ram`sa substantiv ~n ramsor rams·anbestämd följd av ord eller stavelser ofta med mer el. mindre rituell inne­börd; särsk. om så­dan som an­vänds av barn komm.hejaramsaräkneramsafolkliga ramsorden kända ramsan ”Ole Dole Doff”äv. om lång (menings­lös) harang av ord i all­mänhetreklamramsahan svor en lång ramsaen ramsa (om ngn/ngt/SATS)sedan 1657trol. en ombildn. av remsa
2ram`sa verb ~de ~t rams·aribl. med partikelnupp ut­tala (som en) ramsa komm.de ramsade (upp) ”Ole dole doff”ramsa (upp) ngtsedan 1684Subst.:vbid1-292920ramsande