SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

rann`saka verb ~de ~t rann|­sak·ar●nog­grant och kritiskt under­söka ngn/ngt, för att hitta (o­behagliga) fakta jur.komm.JFRcohyponymgranskacohyponympröva 1 rannsaka sitt minnerannsaka sina svagheterrannsaka sig själv○urspr.förhöra in­för dom­stol i brott­mål åld. i fackmässiga samman­hangrannsaka ngn/ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ransaka; rann- är besl. med granne, saka med söka; jfr nödsaka, sak Subst.:vbid1-293097rannsakande, rannsakning; rannsakan

SO

Alfabetisk lista

  rankig adj
  ranking subst
  rankinglista subst
  rankning subst
  rankningslista subst
  rannsaka verb
  rannsakan subst
  rannsakning subst
  ranson subst
  ransonera verb
  ransonering subst

  Till   alla ordböcker