SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1re`da substantiv ~n red·an1i vissa ut­tryck; delvis i adverbiell an­vändning till­stånd av ordning och över­blick Nollbringa reda i röranordning och redadet var inte lätt att hålla reda på alla barnen ute på stansärsk. i ut­tryck för fram­tagning av ngt som varit försvunnetleta reda på den an­dra strumpansöka reda på receptetäv. mer abstraktJFRcohyponym1reda 2cohyponymklarhet tankeredahålla reda på alla in­blandadebringa reda i sina tankarreda (i ngt), reda (med ngn/ngt), (hålla) reda på ngn/ngtdet är reda med ngnngn är ordentlig och på­litligdet är reda med honom, han kommer all­tid i tid till våra möten ta reda på ngt1skapa ordning i ngtnu får ni ta reda på era lek­saker för vi ska strax gå ut 2skaffa sig kännedom om ngtregeringen har till­satt en ut­redning för att ta reda på hur o­lyckan kunde ske sedan 1667jfr fornsv. reþa ’till­redning; ut­rustning; redo­görelse; betalning’; till 3reda 2i vissa ut­tryck; delvis i adverbiell an­vändning kännedom Nollhan försökte få reda på hennes telefon­nummersnoka reda på nyheter(ta) reda på ngtgöra reda för ngtredo­göra för ngtetik har blivit ett varu­märke på dag­ordningen men få gör reda för vad etik är ha (väl) reda på sigvara kunnig eller väl­underrättadhan kunde diskutera politik ofta och länge och hade väl reda på sig sedan 1405öppet brev utfärdat av häradshövdingen i östgötska Aska härad Sten Lalason (Svenskt Diplomatarium)fornsv. redhe ’reda, redo­görelse’ 3i vissa ut­tryck rätt åld.Nollgöra reda för sigsedan 1635
2re`da adjektiv, ingen böjning Nolli reda pengarsepeng sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. redha; av lågty. rede med samma betydelse; jfr 3reda
3re`da verb redde rett, pres. reder red·er1göra i ordning Nollreda sitt boreda ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen2ibl. med partikelnav, utan större betydelse­skillnad av­reda kokk.reda en såsreda (av) ngt (med ngt)sedan 1690Subst.:vbid1-294018redande, redning (till 2)