tryckår: 2009
reflekte´ra
verb ~de ~t
re·flekt·er·ar1återkasta
ljus el. ljud
fys.optik.JFRcohyponymspegla
gatlyktornas sken reflekterades i den våta asfaltenbullret av trafiken blev extra störande eftersom det reflekterades av de höga husen på andra sidan gatan○äv. bildligtvara naturligt uttryck för
hennes beteende reflekterade den frustration hon kändereflektera ngtsedan 1736av lat. reflec´tere ’böja tillbaka; överväga’, i medeltidslat. äv. ’kasta tillbaka (ljusstrålar)’; jfr cirkumflex, flektera, flexion
2(noga) tänka igenom
invecklad fråga e.d.
komm.JFRcohyponymbegrundacohyponymfundera
han reflekterade över den mänskliga naturen○äv. försvagati nekande och frågande uttryck
ägna en tanke
åt ngt
han hade aldrig reflekterat på att barnet inte skulle vara hans○äv.överväga
att acceptera
reflekterar du på att ta jobbet?reflektera (på/över ngt/att+V/SATS)sedan 1799Subst.:vbid1-294333reflekterande,
vbid2-294333reflektering;
reflexion,
reflektion
