SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
refraktion [-∫o´n] substantiv ~en ~er re·frakt·ion·enbrytning av strålar vid över­gång från ett ämne till ett annat optik.ljusets refraktionspec. om av­böjningen i jord­atmosfären av ljuset från himla­kropparnarefraktion (av ngt)sedan 1773av fra. réfraction med samma betydelse; till lat. refring´ere ’bryta’; jfr fraktion, refräng