tryckår: 2009
1rega´l
adjektiv ~t
reg·al●kunglig
ngt åld.af.samh.ett regalt pastoratsedan 1646av lat. rega´lis med samma betydelse, till re´x ’konung’; jfr regera
2rega´l
substantiv ~en ~er
reg·al·en1pulpetliknande ställning för sättkaster
mest histor.litt.vet.sedan 1768av ty. Regal ’hylla’; trol. till medeltidslat. reg´a ’rad’
2typ av liten, bärbar orgel
med enbart rörstämmor
mest histor.musik○äv. om rörstämma i andra typer av orglarsedan ca 1620av ty. Regal, fra. régale med samma betydelse; trol. av samma urspr. som 1regal

2rega´l
