SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rem`sa substantiv ~n remsor rems·an●lång och smal bit av tunt, mjukt material, särsk. av papper el. tyg geogr.hush.JFRcohyponym1strimlacohyponymband 1cohyponym1rem pappersremsatygremsapappers­avfallet maldes ner till remsorhan rev en remsa ur sina kläd­trasor○spec. (förr) datatekn.remsläsarehålremsasättremsa○äv. om land­område el. annan natur­företeelse med så­dan formJFRcohyponymband 4 Gazaremsanen remsa sand mellan havet och vägenen remsa blå himmelen remsa (av ngt), en remsa (ngt)sedan ca 1600diminutiv till 1rem