SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
run`dhult substantiv ~et el. ~en, plur. ~ el. ~ar el. ~er rund|­hult·etofta koll. (trä)stång som in­går i riggen på (segel)fartyg samman­fattande beteckning på master, stänger, rår, bommar och gafflarsjö.sedan 1698av lågty. rundholt med samma betydelse; till 1rund och 1hult; jfr friholt