tryckår: 2009
sakramen´t
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
sakra·ment·et●helig (kristen) handling eller heligt tecken som tros förmedla gemenskap med Gud och förnyelse av människan
relig.dopet, nattvarden och de andra sakramenten○i katolskt språkbruk äv. konkret om det invigda nattvardsbrödet (och vinet)sakramentshusprästen gav honom sakramentetsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. sakrament; av lat. sacramen´tum ’förpliktelse’, i medeltidslat. ’mysterium; sakrament’, till sacra´re ’helga’, till sac´er ’helig’; jfr sakral
