SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sam`fund substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en sam|­fund·etfast organiserad religiös gemenskap ibl. i mots. till (officiell) kyrka admin.allmän kulturrelig.JFRcohyponymkyrka 2 samfundslivtrossamfundde evangeliska samfundenkyrkan och samfundenäv. om vetenskaplig förening e.d.Vitterhetssamfundetett litterärt samfundsamfundet De niode heligas samfundde heligas gemenskapsedan 1400-taletSvenska Böner från medeltidenfornsv. samfunder ’samman­komst; gemenskap; sam­fund’; till sam- och finna; jfr fynd, påfund, underfund