SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sarace´n substantiv ~en ~er sarac·en·enperson från ngt arabiskt land under medel­tiden; senare äv. om turkar och muslimer i all­mänhet endast vid beskrivning av äldre förh.land.yrk.sedan 1457Namnlös och Valentinfornsv. sarazin; av senlat. sarace´nus med samma betydelse; av arab. urspr.