SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
si`da substantiv ~n sidor sid·an1en­dera delen av ett om­råde eller före­mål, räknat ut­åt från en (tänkt) mitt­linje i ut­tryck som an­ger belägenhet rum.samh.köra på fel sida av vägenvagga från sida till sidai halv­tid byter lagen sidahon lade sig ytterst på sidan av sängen○äv. om o­bestämt om­råde som ligger åt en­dera (våg­räta) hållet, räknat från ngn (rörelse- el. syn)riktning, ngn punkt etc.vanligen best. f. sing. skottet gick vid sidan av måletpå den spanska sidan av gränsenhan gick åt sidan för cyklistenhon knuffade folk åt sidan för att komma framhon stod lite vid sidan av (det hela) och tittade på○ofta bildligt, spec. i ut­tryck som an­ger lägre grad av betydelse el. intressei sammansättn. el. best. f. sing. sidoeffektsidoinkomstsidotemalägg nu tidningen åt sidan och lyssna på migNN hamnade lite vid sidan av sam­talethär måste personliga hän­syn sättas åt sidanhon skötte fråge­spalten som extra­knäck vid sidan av sitt ordinarie arbetedet är svårt att studera och sam­tidigt arbeta vid sidan om○spec. äv. för att an­ge jäm­ställd position med ngt annatsidoordnadhan har en själv­klar plats bland de stora 1900-talsförfattarna vid sidan av Kafka och Joyce○spec. äv. i fråga om till­hörighet till en­dera av två abstrakta delarhans släktingar på moderns sidade försökte se saken från den ljusa sidan○spec. äv. om ngn el. ngt som är (den ena) part(en) i ett motsats­förhållande e.d.JFRcohyponymläger 2 fiendesidahan står all­tid på de svagas sidabåda sidor an­vände o­lagliga metoderdet var svårt att välja sida i konfliktenman kan nu vänta sig ett in­gripande i löne­rörelsen från statens sida(på/vid) sidan (av ngt), på andra sidan (ngt)få skrattarna på sin sidaseskrattare ha millimetrarna på sin sidasemillimeter 1 två sidor av samma mynttvå aspekter av samma sak​ Einstein visade på att materia och energi egentligen är två sidor av samma mynt å ena sidan ... å andra sidansett från en syn­punkt ... sett från en annan syn­punkt​ å ena sidan går det snabbare att ta bilen men å an­dra sidan är det skönare att cykla å ngns sida för ngns del​ han vill gärna åka till fjällen på skid­semester, men jag å min sida älskar sol och bad sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. siþa ’sida på djur- el. människo­kropp; sida i bok; kant’; bildat till sid 2mer eller mindre plan yta på före­mål, som av­gränsar det i viss riktning och som själv av­gränsas mot an­dra liknande ytor med en mer el. mindre ut­präglad kant af.mat.baksidaframsidaovansidasolsidanundersidaen tärning har sex sidorhusets ena sida var ny­måladbiffen var stekt lika mycket på båda sidor○äv. in­skränkt till två dimensioner, om rak sträcka som av­gränsar viss yta e.d.särsk. mat.sidlinjekortsidaen kvadrat har fyra sidor○äv. om (inte nöd­vändigtvis plant) yttre skikt som av­gränsar ngn el. ngt i en annan (våg­rät) riktning än den naturliga huvud­riktningensidfläskfartygssidahon knuffade honom i sidan med arm­bågenhan fick ett kniv­hugg i sidanhon satte hälarna i hästens sidorbåtarna låg förtöjda sida vid sida○äv. bildligt om del av samman­satt före­teelse som kan av­gränsas på grund av sin funktion e.d.; särsk. i fråga om karaktärs­drag hos personexportsidanhöstsidanhan är trevlig när han sätter den sidan tillförmågan att argumentera är en av hennes starka sidoren sida (av ngn/ngt), en sida (hos ngn)ha ett horn i sidan till ngnsehorn 1 ha sina sidorha åt­skilliga icke önsk­värda egenskaper​ han må ha sina sidor men har all­tid varit en plikt­trogen med­arbetare; att vara barn till kända politiker kan ha sina sidor vakna på fel sida vakna och visa dåligt humör​ expediten var väldigt o­trevlig och verkade ha vaknat på fel sida sedan 1000-taletrunsten, Sjögestad, Östergötlandrunform siþu (ack.) 3pappersyta med tryckt text i t.ex. bok el. tidning bok.sidhänvisningsidnummerbildsidakultursidasportsidaen bok med 300 tättryckta sidornyheten stod på första sidanslå upp boken på sidan 100○äv. om blank pappersyta av­sedd att skriva påJFRcohyponymblad 2 häftet inne­håller 80 linjerade sidor(på) sidan (TAL)gula sidorna yrkes­registret i telefon­katalogenvanl. på gulfärgade sidor​ med hjälp av gula sidorna ringde hon runt till o­lika före­tag och sökte sommar­jobb sida upp och sida ner sida efter sidavanl. med antydan om alltför utförlig behandling e.d.​ i skvaller­pressen kunde man läsa sida upp och sida ner om kändisarnas före­havanden sedan 1451–52Vadstena Kloster-Reglor