SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sinn`elag substantiv ~et sinne|­lag·et(själslig) läggning psykol.JFRcohyponymkynnecohyponymtemperamentcohyponymlynnecohyponymkaraktär 1 ett öd­mjukt sinnelagnu visade sig hans rätta sinnelaghon hade ärvt sin fars glada och ljusa sinnelagibl. med bi­betydelse av fallenhet e.d.hans ekonomiska sinnelagsedan 1630till sinne och 2lag i bet. ’beskaffenhet’ Ida, ja, hon är nog bra för sig, och ville jag bara räcka ut pekfingret, så hade jag henne på mig, men se, moster, hon har inte det rätta sinnelaget.Carlsson i frieriet till madam Flod i August Strindbergs roman Hemsöborna (1887)