SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
skinn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en skinn·et(mjukt) skyddande yttersta skikt av kroppen på djur och människa anat.med.zool.JFRcohyponymhudcohyponympälscohyponymhy nackskinnormen ömsade skinnhon hade känsligt skinn som lätt brändes i solensärsk. om (behandlad) av­dragen djur­hud, anv. till kläder m.m.JFRcohyponymläder skinnfåtöljskinnjackaskinnkläddnappaskinnöronlapps­fåtöljer i grönt skinnäv. om annan hinnata bort skinnet på den varma chokladenpersikans ludna skinnäv. i några bildliga ut­tryckhon var så o­rolig att hon ville krypa ur skinnetdet kryper i skinnet på ngnngn känner starkt o­behagdet kröp i skinnet på honom när han fastnade i hissen ha skinn på näsanvara bestämd och vilje­starksärsk. om kvinnafirman söker en student som har skinn på näsan och goda administrativa kunskaper hålla sig i skinnethålla sig lugnde värsta bråk­stakarna höll sig i skinnet under hela demonstrationen rädda sitt eget skinnrädda sig självvittnet ljög för att rädda sitt eget skinn som ett torrt skinnkvickt och rast­lösthan for om­kring som ett torrt skinn och skapade en stressig stämning svida i skinnet vara förargligtböter på 16 000 kronor svider i skinnet sälja skinnet innan björnen är skjutenta ut ngt i för­skottde ville inte ta ut val­segern för tidigt – man ska ju inte sälja skinnet innan björnen är skjuten vara bara skinn och benvara mycket magerefter att ha hunger­strejkat i 44 dagar var han bara skinn och ben sedan 1000-taletrunsten, Stenkumla, Gotland (Sveriges runinskrifter)runform skinum (dat.), fornsv. skin; nord. ord, urspr. trol. ’ngt av­skuret’; 1745 hålla sig i skinnet urspr. om huden (skinnet) som ett hölje (en hamn) för själen