SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1sko`pa substantiv ~n skopor skop·anmindre (halvklot­formigt) kärl med hand­tag, av­sett att ösa med hush.mått.JFRcohyponymöskar vattenskopahon hämtade en skopa kallt vatten ur hinkenhan kastade en skopa vatten på kaminen i bastunäv. bildligtdos, mängd en skopa kulturen skopa (ngt), en skopa (med ngt)en skopa ovettseovett sedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. skopa; av lågty. schope med samma betydelse; jfr scoop, skåp, skäppa
2sko`pa verb ~de ~t skop·aribl. med partikelnupp ösa (med skopa) Nollskopa upp lite matde bastade och skopade vatten på var­andraskopa (upp) ngtsedan ca 1755Subst.:vbid1-320807skopande, vbid2-320807skopning