tryckår: 2009
slu`tspel
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
slut|spel·et1finalomgång(ar) i turnering eller mästerskapstävling
sport.JFRcohyponymplayoff
SM-slutspelde åtta bästa lagen i serien gick till slutspelsedan 19002avslutande fas i schackparti, när bara ett fåtal pjäser återstår
spel.○äv. om avslutande skede av bridgeomgång (med ngn spec. finess)sedan 1839
