tryckår: 2009
sockel
[såk´-el.såk`-]
substantiv ~n socklar
sockl·ar1understa, bärande del som ett föremål vilar på
särsk. om bas till skulptur el. möbel
arkit.hush.konstvet.JFRcohyponym2bas 1
granitsockelen fyrkantig sockel i marmoren säng på sockel○äv.fattning på glödlampa
smal sockel○äv. utvidgatkontinentalsockelsedan 1697via ty., fra. av ita. zoccolo ’sockel; träsko’; av lat. socc´ulus ’liten sko’; nära besl. med socka
2väggbeklädnad vid golv- eller markytan
arkit.sockellistsockelmurett vitt hus med grå sockelsedan 1889

