SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1somnambu´l adjektiv ~t somn·ambulsom lider av somnambulism admin.med.äv. om handling e.d.somnambult beteendesedan 1787av fra. somnambule med samma betydelse; till lat. som´nus ’sömn’ och ambula´re ’vandra’; jfr ambulera, sömn
2somnambu´l substantiv ~en ~er somn·ambul·ensömn­gångare psykol.yrk.sedan 1787