tryckår: 2009
sorg
[sår´j]
substantiv ~en ~er
sorg·en●(långvarig) känsla av stark, smärtsam nedstämdhet
och ofta saknad (särsk. efter en kär persons död)
psykol.JFRcohyponymförtvivlancohyponymsvårmodcohyponymledsnadcohyponym1smärta
sorgehögtidkärlekssorglandssorgdjup sorgbottenlös sorgkänna sorgha sorgdelta i familjens sorglindra sorgenbearbeta sin sorgsorg och saknadjag beklagar sorgen○äv. försvagatledsnad, bekymmer
med sorg i hjärtat måste vi ställa in kvällens föreställningdränka sina sorger i sprit○ngn gång äv.sorgdräkt
klä sig i sorganlägga sorgsorg (över ngt/att+V/SATS)den dagen den sorgensedag 2
efter sju sorger och åtta bedrövelserefter stora svårigheter och bekymmer
efter sju sorger och åtta bedrövelser har bandet återförenats och är nu ute och turnerar igen
sedan mitten av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. sorgh; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.
