SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sorg [sår´j] substantiv ~en ~er sorg·en●(lång­varig) känsla av stark, smärtsam ned­stämdhet och ofta saknad (särsk. efter en kär persons död) psykol.JFRcohyponymförtvivlancohyponymsvårmodcohyponymledsnadcohyponym1smärta sorgehögtidkärlekssorglandssorgdjup sorgbotten­lös sorgkänna sorgha sorgdel­ta i familjens sorglindra sorgenbearbeta sin sorgsorg och saknadjag beklagar sorgen○äv. försvagatledsnad, bekymmer med sorg i hjärtat måste vi ställa in kvällens före­ställningdränka sina sorger i sprit○ngn gång äv.sorg­dräkt klä sig i sorgan­lägga sorgsorg (över ngt/att+V/SATS)den dagen den sorgensedag 2 efter sju sorger och åtta bedrövelserefter stora svårigheter och bekymmer​ efter sju sorger och åtta bedrövelser har bandet åter­förenats och är nu ute och turnerar i­gen sedan mitten av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. sorgh; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.