SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1spack´el substantiv spacklet spackl·ettjockt, degartat kitt av lin­olja och krita som före målning av yta arbetas in i sprickor och skrovligheter nu­mera äv. om syntetiskt material med liknande egenskaper tekn.färdig­blandat spackellåt spacklet torka och slipa sedan med sand­pappersedan 1889till spackla
2spack´el substantiv ~n spacklar spackl·arett platt, spadliknande verk­tyg som an­vänds för att stryka ut spackel verkt.sese1spackel sedan 1840av ty. Spachtel med samma betydelse; jfr spackla