SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
spa`de substantiv ~n spadar spad·enett grävverktyg som består av ett (metall)blad fäst på ett skaft och an­vänds vid anläggnings- och trädgårds­arbete m.m. verkt.planteringsspadesnöspadesätta spaden i jordenhan satt med en liten spade och luckrade i rabattenhackor, spadar och spett stod i skjuletäv. om mot­svarande lek­sakbarnen satt i sand­lådan med hink och spadeäv. om liknande redskap för annat syfte, särsk. hushålls­redskapvanligen i sammansättn. degspadestekspadetårtspadeibl. mer el. mindre bildligtbygg­firman väntar på klar­tecken att sätta spaden i jordensedan ca 1385Klosterläsningfornsv. spadhi; gemens. germ. ord, besl. med grek. spath´e ’väv­sked; spatel’; jfr 1spader, spatel