SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
spa`ra verb ~de ~t, pres. ~r el. spar spar·ar1behålla (ngt) som resurs för fram­tida behov genom att av­stå från o­medelbar förbrukning särsk. med avs. på pengar ekon.MOTSATSantonymslösa JFRcohyponymsamlacohyponyminvestera sparkapitalsparpengarspara i bankspara i aktierspara pengar till semesternhon sparade lite av lönen varje månadhon hade en sparad slant på bankenibl. med ton­vikt på resultatetmed partikelni­hop spara i­hop till en cykelspara i­hop en förmögenhetäv. med avs. på annan (för visst syfte) värde­full före­teelsebehålla (ngt) för fram­tida behov hon sparar på kapsylerhon hade sparat håret i ett halv­år för att kunna sätta upp detäv.behålla hon sparade hans brev i flera åräv. med avs. på abstrakta före­teelserspara tidtack vare datorn sparar de in en massa arbetemötet sparade en mängd o­nödiga telefon­samtalspara (ngt), spara (ihop ngt), spara (på/till ngt), spara (ihop till ngt)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. spara, till spar ’sparsam’; gemens. germ. ord, besl. med spatium 2helt eller delvis av­stå från att an­vända eller förbruka ngt som ska räcka viss tid ekon.JFRcohyponymhushålla 2cohyponymekonomisera hon skulle spara champagnen till ett speciellt till­fällespec. med avs. på kroppslig el. andlig resursJFRcohyponymskona spara på krafternahan ville spara sina med­arbetare litehon tänker aldrig på att spara sigmaskinerna sparar arbets­krafthan brukar inte spara på berömmetspara (på) ngn/ngtsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och HöfdingaSubst.:vbid1-334961sparande