SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stilis´t substantiv ~en ~er stil·ist·enperson med viss (god) språklig stil språkvet.yrk.JFRcohyponymordkonstnär en säker stilistngn gång ut­vidgat, t.ex. om idrottare som väl behärskar den veder­tagna stilen i sin disciplinen av tennisens främsta stilistersedan 1810till stil