SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stövel [stöv´-äv.stö´v-] substantiv ~n stövlar [stöv´- äv. stöv`-] stövl·artyp av grövre fot­beklädnad med högt skaft vanligen av vatten­avvisande material, t.ex. gummi kläd.JFRcohyponym1sko 1cohyponymkänga 1cohyponympjäxa stövelskaftgummistövelridstövelleriga stövlarpäls­fodrade stövlardra på sig stövlarnadra av sig stövlarnangn gång äv. bildligt, särsk. i ut­tryck för militärt över­grepppå 1940-talet trampades Europa av den tyska stövelnsedan 1405testamente upprättat av Jösse Johansson till förmån för kyrkor och kloster i Uppsala (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stövel; via lågty. av ita. stivale med samma betydelse Jag står i skuggan av en stövel, är fjättrad vid en grov kolonn. Rest av preusseri och av slaveri från det gamla Babylon.Kuplett i Karl Gerhards revy Mitt vänliga fönster (1934); med satir mot diktaturerna i Tyskland och Italien