SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1sump substantiv ~en sump·eno­drickbar botten­sats som ut­gör rest­produkt vid kaffe­kokning kokk.hälla av sumpendet var bara sump kvar i kaffe­pannansedan ca 1815trol. samma ord som 2sump
2sump substantiv ~en ~ar sump·en1vanligen i sammansättn. sank mark särsk. vid beskrivning av ut­ländska förh.geogr.sumpbäversumpfebersumpmarksumpskogsedan 1542av lågty. sump ’mosse; träsk’; trol. besl. med svamp 2hålförsedd låda för förvaring av levande fisk jakt.kokk.fisksumpålsumpsedan 1493Stockholms stads tänkeböckerfornsv. (fiska) sumper; av samma urspr. som 2sump 1 3vanligen i sammansättn. plats för upp­samling av vätska i motor e.d. tekn.oljesumpsedan 1930