SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sve`ar substantiv, plur. sve·arin­vånare i Svea­land under forn­tiden särsk. i Mälardalen land.yrk.sveakonungett stycke in på 1000-talet var svear och götar förenade i ett rikesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. svear, sviar; av om­diskuterat urspr.