SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1sy`ra substantiv ~n syror syr·an1typ av ämne som är frätande och (vanligen) har sur smak och som (kemiskt sett) är benäget att av­ge väte­joner kem.JFRcohyponym2bas 4cohyponympHcohyponymhydroxid syrabeständigättiksyraen frätande syrasalt­syra och svavel­syra är starka syrorlackmus­papper färgas rött av syrorsedan 1708fornsv. syra ’sur­deg; syra (växten)’; bildn. till sur 2syrlig smak kokk.äpplenas syraett vin med lång smak och frisk syrasedan 17383vanligen i sammansättn. växt med syrlig smak bot.dvärgsyraharsyraängssyrasedan ca mitten av 1400-taletLäke- och örte-böcker
2sy`ra verb ~de ~t syr·argöra sur el. syrlig kokk.syrat brödspec. genom till­sättning av mjölksyre­bakterier, in­om mejeriindustrinsyrad ostsyra ngtsedan senare hälften av 1400-taletHelige Bernhards Skrifterfornsv. syra Subst.:vbid1-352379syrande, vbid2-352379syrning