SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
te`lning substantiv ~en ~ar teln·ing·enungt skott av träd särsk. rot­skott bot.skära av telningaräv. bildligtav­komma, barn skämts.han skulle hämta telningarna på dagissedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. telninger, sv. dial. tenling, diminutiv till ten i bet. ’kvist’