SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
teori´ substantiv ~n ~er teori·ersystem av an­taganden som grundas på nog­granna över­väganden om faktiska förhållanden ofta för att förklara ngt; i princip sant el. falskt vetenskapl.JFRcohyponymhypotes kommissariens teori om mordetäv. om helt system av (vetenskapliga) an­taganden och slut­satser, som i princip kan prövasfunktionsteorikunskapsteorirelativitetsteorinpolitisk teoriekonomisk teorimodern språk­vetenskaplig teoriDarwins teori om arternas upp­komstibl. med betoning av mot­sättningen till den på­tagliga verklighetenhon har svårt att om­sätta sina teorier i praktikenplanen var vatten­tät ― men bara i teorinibl. äv. om system av vetenskapliga an­taganden som tjänar som stöd för tänkandet utan att direkt kunna verifierasJFRcohyponymmodell 4 NN:s teori om språket ut­märks av att beskrivningen sker på två plan eller nivåeren teori (om ngn/ngt/SATS)sedan 1716av grek. theori´a ’under­sökande; kontemplation’; besl. med teater