SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
till`börlig adjektiv ~t till|­bör·ligsom rimligen kan krävas särsk. om upp­förande NollSYN.synonymbehörig 1 visa tillbörlig respekt för de gamlaäv. ngt försvagatlämplig, passande iakt­ta tillbörlig försiktighetsedan 1360-taletHeliga Birgittas uppenbarelserfornsv. tilbörliker, till tilböra ’till­komma; an­stå’, efter lågty. tobören med samma betydelse