tryckår: 2009
till`börlig
adjektiv ~t
till|bör·lig●som rimligen kan krävas
särsk. om uppförande
NollSYN.synonymbehörig 1
visa tillbörlig respekt för de gamla○äv. ngt försvagatlämplig, passande
iaktta tillbörlig försiktighetsedan 1360-taletHeliga Birgittas uppenbarelserfornsv. tilbörliker, till tilböra ’tillkomma; anstå’, efter lågty. tobören med samma betydelse
