SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ti`o vard. äv. ti`eti`e räkneord grund­talet som är nio plus ett och ut­gör basen för vårt tal­system och där­för upp­fattas som ett särsk. runt tal Nolltioåringen meter är tio decimeterde tio bud­ordenhändernas tio fingrartio i toppvi tar rast i tio minuterjag håller tio mot ett på att hon vinnerofta mindre exakt, i över­drifter o.d.har jag inte sagt till dig minst tio gånger ...sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. tio; gemens. germ. ord, mot­svarande lat. dec´em, grek. dek´a med samma betydelse; jfr aderton, tjog