SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
titule´ra verb ~de ~t titul·er·artill­tala med korrekt titel komm.samh.hon visste inte hur hon skulle titulera honomäv.an­vända som titel vid till­tal till ngn hon krävde att man skulle titulera henne ”prostinnan” och inte ”frun”titulera ngn (ngn), titulera ngn (som ngn)sedan 1600till titel Subst.:vbid1-363162titulerande, vbid2-363162titulering