SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tju`vspråk substantiv ~et tjuv|­språk·etsär­präglad språkvariant som an­vänds mellan tjuvar och an­dra kriminella; med in­slag av ord som är främmande för normalspråket språkvet.JFRcohyponymargot (på) tjuvspråksedan 1749